Ibland känns det så självcentrerat att vara låtskrivare. Här sitter jag helt oombedd och skriver ner mina känslor o tankar och vill att andra ska lyssna på dem. Till råga på allt så tror vi låtskrivare att lyssnaren sen ska få någonting ut av det, att vi skriver för att hjälpa andra och vara till nån sorts stöd för de som känner likadant. Låt mig berätta en liten hemlighet; så är det inte. Hälften av tiden skriver vi endast för vårt eget välbefinnande och självförverkligandes skull. Nu tycker jag i och för sig inte att det är något direkt fel med det. Men som sagt kan det kännas lite egocentriskt, särskilt när man beskriver det som jag gjorde ovan. Ännu värre blir det när man sedan blir såpass nöjd med sitt alster att man går omkring o nynnar på den hela dagen.
.
-----------------------------------------------
.
Sometimes, being a songwriter can feel like a really self absolved profession. Here I'm sitting pooring my heart and my brains out, and I'm expecting people to listen to it. So ego-centric when you think about it. Even more so when you're humming your own latest tune all day long.