Det enda som blir kvar

Nää. Idag har jag bara inte en bra dag alltså. Började med tidig uppstigning och frulle tillsammans med min husgäst och sen stack jag till skolan. Hade möte med studievägledaren där vi diskuterade min akademiska och karriärmässiga framtid. Så långt allt bra. Sedan tog jag en promenad genom öster-och norrmalm till Odenplan för lite fika, det kändes riktigt bra. Sprang förbi HM och provade härliga bikinis och fick lite sommarkänsla, drog sedan vidare till herravdelningens rea där jag hittade två fynd som jag faktiskt behövde (jacka och tröja). Jag borde ju ha fattat det egentligen. Att efter en sån dag kan det väl bara gå utför. Sedan jag kom hem har jag bara känt mig sämre och sämre och nu sitter jag här och känner mig som ett tomt kärl. Jag vet inte vad det är, men kanske är det som bloggaren hanapee säger att ibland tar ångesten bara över. För nog alla har vi det där inom oss, och för det mesta kommer det väl ut i små lagom doser, men jag tror att ibland håller man det inne lite för mycket för länge och det brister det bara till slut. Så nu sitter jag här med en sån överväldigande tomhetskänsla att jag bara vill gråta, men för tom för att kunna. Då får jag ångest över att jag inte kan få ut det och då känner jag mig patetisk över att jag försöker pressa fram tårarna. Och sen är det bara tomheten kvar. 
.
----------------------
.
Sometimes I just have one of those days. Today started out good, but as I came home I just plumited into a great feeling of emptiness. And it just sucks.

Liknande inlägg

1 Ida Nilsson:

skriven

Ett typiskt exempel på att man inte kan köpa sig lycka, eller hur? :) Vi alla har sådana dagar, får bara hoppas att du mår bättre snart! Kram på dig :)

Svar: Jodå, det blev bättre bara några timmar senare
Emma Carlsson

2 isola:

skriven

hejsan! Har laggt upp på bloggen receptet på det jag bakade :D Hoppas det är intressant!

Kommentera här: