More than words

Jag får ofta frågan varför eller hur jag började skriva musik. En mer intressant fråga, tycker jag, vore vad jag får ut av att skriva musik. Varför jag började är nämligen så barnsligt enkelt. Jag var tonåring och kunde inte få ut allt det jag ville säga och allt jag kände med ord. Det var då jag började säga det med toner, harmonier och lyrik. För det var så mycket mer direkt, så mycket mer exakt en alla beskrivningar. Men över tio år senare är jag inte längre tonåring, arg på världen och med känslan av att "ingen förstår mig". Nej, idag är jag snart ett kvarts sekel gammal, har en egen lägenhet och har lärt mig att om andra missförstår mig ligger ansvaret lika mycket hos mig som hos dem. Ändå har jag fortsatt skriva. 
DN Kultur publicerade häromdagen en artikel titulerad "Ny musik som sex för hjärnan" som grundade sig på ett kanadensiskt forskarteams resultat där det visade sig att ny musik gav samma utslag i hjärnans belöningssystem som sex (eller mat reds. anm). Trots att musik är något helt abstrakt reagerar alltså vår hjärna på det genom att hetsa upp sig över de kommande ljuden på liknande vis som när vi precis ska ta en tugga mat när vi är riktigt hungriga. Det skulle inte förvåna mig om man skulle se liknanade resultat på min hjärna (och andra låtskrivares) när jag skriver musik. Förväntan inför nästa ton, nästa fras eller ackord kan göra mig helt salig. Det är en alldeles fantastisk glädje jag upplever när jag känner att något som inte tidigare fanns annat än möjligtvis i min hjärna plötsligt finns representerad i den fysiska världen (om en fortfarande väldigt abstrakt) i form av ljudvågor och senare på pränt i ett block. Och det är nog för den känslan som jag fortfarande skriver musik och som jag nog alltid kommer göra det. 
I mitt förra inlägg valde jag att vara personlig och skriva om hur nere jag var just då. Några timmar senare var det som bortblåst när jag satt med en vän och vi skrev en helt ny låt tillsammans. Det tog oss en timme och en kvart och nu tror jag att vi sitter på en kommande hitlåt. Den känslan är helt obeskrivligt fantastisk. Den som aldrig upplevt det skulle förmodligen inte kunna förstå det hur mycket jag än försöker beskriva med stora ord och superlativ. För det är just det som är grejen. Med musik kan vi säga så mycket mer än vi någonsin kan med endast ord.

Liknande inlägg

1 Linda:

skriven

Väldigt kul att läsa Emma! Jag har känt dig länge, men har nog inte riktigt fattat "grejen med musik" ur din synvinkel. Vi måste ses snart! Då vill jag om möjligt höra den kommande hitlåten :)

Kommentera här: