Breath in

Ibland säger kroppen bara stopp. När den inte längre orkar säger den ifrån på det enda vis den kan, den spjärnar emot allt den orkar. Jag har ju sett tecknen i flera veckor; nackont, stelt ryggslut och ischias, höfter som inte vill öppna sig, migrän... Så egentligen borde jag inte blivit förvånad när jag först i fredags plötsligt fick världens nack- och ryggvärk för att sedan liksom förlora förmågan att producera värme. Dagen efter låg jag och vred mig i smärtor; allt gjorde ont. Magen började och sedan spred det sig liksom ut tills allt bara värkte. Sedan dess har det kommit och gått, men jag har i princip ingen matlust och det gör mig obeskrivligt trött. 
Så nu blir det en lugn kväll, enkel mat (pasta o köpeköttfärssås, min sjukmat), lite transkribering och tidig sänggång. Om jag orkar ska jag försöka få in ett litet yogapass för att hitta mitt lugn.

Liknande inlägg

Kommentera här: